Om Parken

År 1896 stod Grängesbergs Gruvors magnifika Park med tillhörande Disponentbostad färdig att tas i bruk. Under de kommande decennierna stod Disponenten värd för en rad internationella affärsmän, politiker och kungligheter. I början av 1980-talet övergick fastigheten i privat ägo. Möjligheterna till en ändamålsenligt skötsel av parken förändrades radikalt och moder natur tog snabbt och skoningslöst tillbaka förlorad mark.

År 1995 bildades ”Trädgårdsföreningen Disponentparken”, en ideell förening med syfte att restaurera och återskapa parken efter gammalt ritningsmaterial. Från att ursprungligen ha varit förbjuden mark för gemene man öppnade föreningen parken för allmänheten i September 1996. Öppningsanförandet hölls av dåvarande kommunchef Kalle Gustavsson.

I den gamla Bak- och Bykstugan har ett pittoreskt café inretts. Här kan man dricka en kopp kaffe och äta ljuvligt gott hembakat bröd. En trevlig presentbod frestar med många annorlunda saker och ting.

Det kvarvarande växthuset har renoverats. Ett modernt växthus uppfördes under 2004 och växthusen håller under sommaren öppet för försäljning av gammaldags växter och plantor.

En stor örtagård har anlagts och i parken kan man njuta av stillheten, lyssna till fågelsången och suset från de hundraåriga trädens kronor.  Slingrande grusgångar sammanbinder de olika delarna av parken och soffor finns utplacerade för vila och stilla meditation.

En Lustgård i trädgården ska tillsammans med den omgivande parken vara en plats och ett rum för möjlighet till upplevelser av alla sinnen – en Sinnenas Trädgård. Anläggningen vänder sig till människor i alla åldrar för vila såväl som för olika aktiviteter. Trädgården kan även användas för rehabilitering av gamla, dementa och psykiskt och fysiskt funktionshindrade. Barn och ungdomar från förskolor och skolor kan bedriva en verklighetsanknuten undervisning med enklare praktiska trädgårdsarbeten.  Trädgården kan även vara en del i en kompetensutbildning av personal inom vård och omsorg.

På nedre planet i Disponentbostaden har en festvåning inretts. I samband med konferenser eller andra sammankomster serveras här kaffe, smörgås och enklare mat för mindre eller större sällskap.

I Disponentparken anordnas utställningar året runt, söndagsaktiviteter, musikunderhållning, barnverksamhet, midsommarfirande, julmarknad är exempel på andra årliga aktiviteter i parken.

Verksamhet – historik.

Det är sedan länge dokumenterat att människor mår bra av att arbeta och vistas i natur och trädgård.
De gamla mentalsjukhusen sysselsatte, innan den moderna arbetsterapin uppfunnits, många s.k. ”utegrupper” bestående av patienter som under dagarna vistades utanför institutionens väggar.
De skötte mycket av sjukhusens dagliga behov av park- och trädgårdsskötsel samt arbetade i sjukhusens dåvarande växthus och frilandsodlingar. Alla var övertygade om att det fysiska arbetet tillsammans med vistelsen i park och trädgård hade en positiv inverkan på personernas hälsa och välbefinnande.
Sommartid genererade arbetet dessutom en inte oansenlig del av kökets försörjning av grönsaker.

Under senare delen av 1970-talet ansåg dock skolade beteendevetare och politiker att detta var ett sätt att utnyttja patienterna. Verksamheterna lades ned och växthusen revs. Skötsel av park och trädgård minimerades och lades ut på entreprenad till etablerade kommersiella företag inom trädgårdsbranschen.
Den dagliga sysselsättningen av patienter skulle nu i stället ske på särskilt anordnade s.k. arbetsterapier inom sjukhusets väggar.
Sverige översvämmades av grytunderlägg som bl.a. bestod av små ”plastknoppar”
i olika färger som med hjälp av lim applicerades på en redan fabricerad ram.
Alla inom mentalvården var stolta och lyckliga – förutom möjligtvis patienterna.

Tankarna med natur och trädgård som en helande kraft har lyckligtvis fått en renässans under de senaste tio åren där vistelse i trädgård nu även etablerats i rent terapeutiskt syfte.

En av de första trädgårdarna som byggdes av denna anledning var ”Sinnenas Trädgård” utanför Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm.
Den idag största och mest uppmärksammade trädgården är ”Rehabiliteringsträdgården”
i Alnarp utanför Lund.

För Disponentparkens vidkommande hände det sig, att Agneta Frejd som av sin farmor, sedan barnsben, lärt sig älska trädgård mötte den tidigare så stolta Disponentparken i Grängesberg; en park som vid tillfället befann sig i djup dvala.
Förälskelse uppstod och kärlek växte fram.

På initiativ av Agneta bildades 1995 en trädgårdsförening i syfte att efter gammalt ritningsmaterial restaurera och återställa Disponentparken i Grängesberg.

Från arbetsförmedlingen i kommunen erbjöds hjälp av personer som var i behov av praktikplatser.

Så startade det omfattande arbetet med restaureringen av Disponentparken i Grängesberg.

Fram till skrivande stund har ca 600 personer medverkat i återskapandet av Disponentparken. Det finns förmodligen inget projekt i Sverige som engagerat så många kommuninvånare över så lång tid.

Det har funnits olika anledningar till att man deltagit i restaureringsarbetet med parken.

Ursprungligen var det praktikplaceringar från Arbetsförmedlingen men har under åren kompletterats med:

Långtidsarbetslösa som många gånger förlorat sin självkänsla och tro på samhället.

Utstämplade från Arbetsförmedlingen och personer som på annat sätt befinner sig utanför samhällets skyddsnät och har svårt att få praktikplats.

Långtidssjukskrivna, bl.a. personer med utmattningsdepressioner, som behöver arbetsträna och få en mjukstart tillbaka till arbetslivet.

Personer från den psykiatriska vården. Vi har haft personer med diagnoser som Schizofreni, Asbergers syndrom, manodepressivitet, m.m.

Personer inskrivna inom omsorgsverksamheten med stort behov av att träffa andra människor i samhället och få en viss träning och allmän sysselsättning.

Frivården har placerat personer dömda till samhällstjänst i parken.

Skoltrötta elever som skolledningen bedömt må bra av att göra ett avbrott i skolarbetet.

Ungdomar som aldrig haft något arbete och som behöver lära sig fundamentala regler för hur en arbetsplats fungerar.

Rullstolsburna som med hjälp av sin assistent på olika sätt kan medverka i arbetet.

Hörselskadade och döva som med hjälp av tolk deltar i arbetet.

Socialt utslagna med stort behov av en fast punkt i tillvaron.

Asylsökande som behöver språkträning, umgänge med lokalbefolkning och arbetslivserfarenhet.

Barn är en viktig målgrupp. Barn mår bra av att få leva lite lantliv bland djur och odlingar och lära sig att akta djur och natur. Hur gör man tomater och vem gör ägg? Det är viktigt att hitta en motpol till TV-världen och dataspel.
Föreningen har ett väldigt gott samarbete med omgivande skolor och daghem.

Barn med flerhandikapp kommer till oss på barnverksamhet och får träffa andra barn vilket är nyttigt och berikande för båda parter.

Frivilliga som bara vill hjälpa till och få lite samvaro med andra människor.

Under sommaren 2012 räknar Trädgårdsföreningen till 25 anställda med olika funktionshinder. Till detta kan läggas skolungdomar i feriearbete och många typer av praktikplatser. Sammantaget utgör personalstyrkan närmare 40 personer.

Parken besöks årligen av ca 35 000 personer.

Studiebesök

Den arbetsmodell som använts för att restaurera Disponentparken i Grängesberg är, enligt vår mening, applicerbar i samtliga kommuner i Sverige.

Kanske finns det inte i varje kommun en park med eftersatt underhåll men det finns i alla kommuner grönområden som kan göras mer attraktiva för kommuninvånarna.

Tyvärr är det ju så att när besparingar är nödvändiga blir underhållet av dessa ytor inte högprioriterade.

Med den modell som används i Disponentparken går stat och kommun tillsammans för att erbjuda arbetstillfällen till personer som har det extra svårt att finna ett arbete på den konventionella arbetsmarknaden.

Deras arbetsinsats blir värdefull inte bara för dem själva utan den skapar även ett mervärde för alla boende i kommunen, samtidigt som arbetet reducerar kommunens kostnader för försörjningsstöd och landstingets kostnader för sjukvård.

Det finns bara vinnare i denna arbetsmodell; arbetstagaren, stat, kommun, landsting samt alla kommuninvånare.

Dessutom är det för kommunen i det närmaste kostnadsneutralt.

Trädgårdsföreningen erbjuder företrädare för Sveriges kommuner att göra studiebesök i Disponentparken för att ta del av den arbetsmodell som använts för att restaurera Disponentparken.

Vi kan även vara behjälpliga med att bygga upp en liknande verksamhet i den egna kommunen.

Mycket välkomna att ta kontakt med

Bengt Frejd 0240 21181, bfrejd@disponentparken.com.

Bengt Frejd är sedan föreningens bildande år 1995 ordförande i Trädgårdsföreningen Disponentparken.